Till toppen

Indikatorer för hållbar utveckling (FN) 1990-2021

Välj variabler

Markera dina val och tryck på knappen 'Fortsätt'. Anvisningar
Obligatoriskt

Valda 1 Totalt 418

Obligatoriskt
Field for searching for a specific value in the list box. This is examples of values you can search for.1990 , 1991 , 1992 ,

Valda 1 Totalt 32

Antal valda celler är:
(maximalt tillåtna antal är 1 000 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 300 kolumner

Antal valda celler överstiger tillåtna 1 000 000
Strukturen på databasen följer Statistikcentralens motsvarande rapportering, indikatorerna är översatta till svenska med hjälp av SCB:s 'Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige - Statistisk lägesbild 2019' Indikator 9.1.2.g reviderad år 2021, tidigare visades endast utrikes passagerare

indikator

1.1.1 --- Andel av befolkningen som lever under den internationella fattigdomsgränsen, %

Källa: ÅSUB
Den internationella (absoluta) fattigdomsgränsen definieras av FN som 1,90 US dollar per dag (ungefär 694 US dollar per år), i 2011 års priser motsvarar det ungefär 1,37 euro per dag (ungefär 499 euro per år). Definitionen är inte så relevant för Åland eller Finland, här borde ingen vara så låg inkomst.

2.4.1 --- Andelen jordbruksareal som brukas med ekologiskt jordbruk, %

Källa: ÅSUB, Livsmedelsverket
Så kallad proxyindikator, indikatorn ska enligt FNs metodologi visa 'andelen produktivt och hållbart jordbruk', för närvarande finns det dock inte någon tillänglig data för detta. Tills vidare redovisar vi 'andelen ekologiskt jordbruk' istället.

3.1.1 --- Mödradödlighet

Källa: ÅSUB, Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)

3.2.1 --- Dödlighet för barn under fem år

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Dödligheten för barn under fem år som definieras här är strikt sett inte en frekvens (dvs. antalet dödsfall dividerat med befolkningen under en viss tidsperiod), utan en sannolikhet för dödsfall härrörande från en livslängdstabell och uttryckt som en frekvens per 1 000 levande födda. Metodik: Antal dödsfall i åldern 0-4 år och befolkning i samma ålder används för att beräkna dödlighetstal som sedan omvandlas till åldersspecifik sannolikhet för att dö. Formel som används är: q(x)=2*n*m(x)/2+n*m(x), där m(x)*1000 är dödsfrekvens och n=5.

3.3.1 --- Antalet nya fall av HIV per 1 000 invånare

Källa: ÅSUB, Institutet för hälsa och välfärd
Indikatorn ska enligt FNs metodologi visa 'antalet nya fall av HIV per 1 000 smittfria invånare', för närvarande finns det dock inte någon tillänglig data för antalet smittade/smittfria invånare. Tills vidare redovisar vi indikatorn såsom 'antalet nya fall av HIV per 1 000 invånare' istället.

3.3.2 --- Antalet nya fall av tuberkulos per 100 000 invånare

Källa: ÅSUB, Institutet för hälsa och välfärd

3.4.1.a --- Dödlighet på grund av hjärtsjukdomar, cancer, diabetes eller kroniska sjukdomar i luftvägarna; Totalt

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Dödligheten på grund av vissa sjukdomar som definieras här är strikt sett inte en frekvens (dvs. antalet dödsfall dividerat med befolkningen under en viss tidsperiod), utan en sannolikhet för dödsfall härrörande från en livslängdstabell och uttryckt som en frekvens. Metodik: Antal dödsfall i åldern 30-69 år och befolkning i samma ålder används för att beräkna dödlighetstal som sedan omvandlas till åldersspecifik sannolikhet för att dö. Formel som används är: q(x)=2*n*m(x)/2+n*m(x)*100, där m(x) är dödsfrekvens och n=40.
Avlidna på grund av maligna tumörer (C00-C97), diabetes (E10-E14), cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99), kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna (J40-J47) samt andra sjukdomar i andningsorganen (J00-J06, J20-J39, J60-J99)

3.4.1.b --- Dödlighet på grund av hjärtsjukdomar, cancer, diabetes eller kroniska sjukdomar i luftvägarna; Män

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Dödligheten på grund av vissa sjukdomar som definieras här är strikt sett inte en frekvens (dvs. antalet dödsfall dividerat med befolkningen under en viss tidsperiod), utan en sannolikhet för dödsfall härrörande från en livslängdstabell och uttryckt som en frekvens. Metodik: Antal dödsfall i åldern 30-69 år och befolkning i samma ålder används för att beräkna dödlighetstal som sedan omvandlas till åldersspecifik sannolikhet för att dö. Formel som används är: q(x)=2*n*m(x)/2+n*m(x), där m(x) är dödsfrekvens och n=40.
Avlidna på grund av maligna tumörer (C00-C97), diabetes (E10-E14), cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99), kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna (J40-J47) samt andra sjukdomar i andningsorganen (J00-J06, J20-J39, J60-J99)

3.4.1.c --- Dödlighet på grund av hjärtsjukdomar, cancer, diabetes eller kroniska sjukdomar i luftvägarna; Kvinnor

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Dödligheten på grund av vissa sjukdomar som definieras här är strikt sett inte en frekvens (dvs. antalet dödsfall dividerat med befolkningen under en viss tidsperiod), utan en sannolikhet för dödsfall härrörande från en livslängdstabell och uttryckt som en frekvens. Metodik: Antal dödsfall i åldern 30-69 år och befolkning i samma ålder används för att beräkna dödlighetstal som sedan omvandlas till åldersspecifik sannolikhet för att dö. Formel som används är: q(x)=2*n*m(x)/2+n*m(x), där m(x) är dödsfrekvens och n=40.
Avlidna på grund av maligna tumörer (C00-C97), diabetes (E10-E14), cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99), kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna (J40-J47) samt andra sjukdomar i andningsorganen (J00-J06, J20-J39, J60-J99)

3.4.2.a --- Dödlighet i självmord; Totalt

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Uppgifter ur statistik över dödsorsaker (omfattar den åländska befolkningen)
Uttryckt som antalet självmord per 100 000 medelbefolkning

3.4.2.b --- Dödlighet i självmord; Män

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Uppgifter ur statistik över dödsorsaker (omfattar den åländska befolkningen)
Uttryckt som antalet självmord per 100 000 medelbefolkning

3.4.2.c --- Dödlighet i självmord; Kvinnor

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Uppgifter ur statistik över dödsorsaker (omfattar den åländska befolkningen)
Uttryckt som antalet självmord per 100 000 medelbefolkning

3.6.1 --- Antal döda i trafikolyckor per 100 000 invånare

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Uppgifter ur statistik över dödsorsaker (omfattar den åländska befolkningen)

3.7.2.a --- Antalet tonårsfödslar per 1 000 Kvinnor; i åldern 10-14 år

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen

3.7.2.b --- Antalet tonårsfödslar per 1 000 Kvinnor; i åldern 15-19 år

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen

4.2.2 --- Deltagande i organiserat lärande (året före obligatorisk skolstart)

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen, kommunerna på Åland
Indikatorn visar andelen 6 åringar som deltar i organiserad förskola

4.a.1.a --- Andelen skolor med tillgång till, %; (a) elektricitet

Källa: ÅSUB

4.a.1.b --- Andelen skolor med tillgång till, %; (b) internet för pedagogiska syften

Källa: ÅSUB

4.a.1.c --- Andelen skolor med tillgång till, %; (c) datorer för pedagogiska syften

Källa: ÅSUB, skolorna på Åland
Uppgifter har samlats in från grundskolorna sedan år 2000. Datorer förekom i undervisningen redan i början av 1990-talet.

4.a.1.d --- Andelen skolor med tillgång till, %; (d) anpassad infrastruktur och material för elever med funktionsnedsättning

Källa: ÅSUB

4.a.1.e --- Andelen skolor med tillgång till, %; (e) dricksvatten

Källa: ÅSUB

4.a.1.f --- Andelen skolor med tillgång till, %; (f) separata sanitetsutrymmen för Kvinnor

Källa: ÅSUB

4.a.1.g --- Andelen skolor med tillgång till, %; (g) grundläggande handtvätt

Källa: ÅSUB

4.c.1.bc --- Andelen lärare som uppfyller kraven på pedagogisk utbildning för att undervisa på grundskolenivå, %

Källa: ÅSUB, skolorna på Åland
Uppgifter efterfrågas vart tredje år, uppgifterna för låg- och högstadie redovisas tillsammans.

4.c.1.d --- Andelen lärare som uppfyller kraven på pedagogisk utbildning för att undervisa på gymnasialstadiet, %

Källa: ÅSUB, skolorna på Åland
Uppgifter efterfrågas vart tredje år

5.5.1.a --- Andelen platser som innehas av kvinnor i lagtinget, %

Källa: ÅSUB
Mandatfördelningen i lagtinget (invalda kandidater) efter kön

5.5.1.b --- Andelen platser som innehas av kvinnor i kommunfullmäktige, %

Källa: ÅSUB
Mandatfördelningen i kommunernas fullmäktige (invalda kandidater) efter kön

5.5.2.a --- Andelen Kvinnor i chefsposition, %

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Enligt yrkesklassificeringen (ISCO-2010), '1 Chefer' (Nivå 1), data hämtat från sysselsättningsstatistiken (befolkning efter verksamhet). För år 2008-2009 används yrkesklassificeringen ISCO-2001, uppgifterna är inte helt jämförbara.

5.5.2.b --- Andelen kvinnor i ledande befattning eller mellanchefsposition, %

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Enligt yrkesklassificeringen (ISCO-2010), '11 Chefer, högre tjänstemän och organisationschefer', '12 Administrativa och kommersiella chefer' samt '13 Chefer inom tillverkning, utbildning, vård m.m.'. Data hämtat från sysselsättningsstatistiken (befolkning efter verksamhet). För år 2008-2009 används yrkesklassificeringen ISCO-2001, uppgifterna är inte helt jämförbara.

5.6.2 --- Andelen länder med lagar och förordningar som garanterar fulla och lika rättigheter för Kvinnor och Män i åldrarna 15 år och äldre till sexuell och reproduktiv hälsovård, information och utbildning

Källa: ÅSUB, Ålands Landskapsregering
Landskapslag (1989:27) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män

6.1.1 --- Andel av befolkningen som använder säkert hanterat dricksvatten, %

Källa: ÅSUB
Hela befolkningen har tillgång till vatten fritt från föroreningar. Närmare 99,5 procent av den stadigvarande bosatta befolkningen har enligt byggnadsregistret vattenanslutning (från distributör eller egen brunn), resterande 0,5 procent har antingen okänd anslutning eller ingen vattenanslutning.

7.1.1 --- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet, %

Källa: ÅSUB
Hela befolkningen har tillgång till elektricitet. Drygt 99 procent av den stadigvarande bosatta befolkningen har enligt byggnadsregistret elanslutning, resterande 1,0 procent har antingen okänd anslutning eller ingen elanslutning.

8.1.1 --- Årlig tillväxt i real BNP per capita

Källa: ÅSUB
Bruttonationalprodukten i fasta 2010-års priser, konverterade till USD med dollarkursen (medel) för år 2010, per bosatt befolkning (medelbefolkning)

8.2.1 --- Årlig tillväxt i real BNP per sysselsatt

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Bruttonationalprodukten i fasta 2010-års priser, konverterade till USD med dollarkursen (medel) för år 2010, per sysselsatt arbetskraft (befolkningen efter verksamhet)

8.5.2.a --- Relativt arbetslöshetstal; Totalt

Källa: ÅSUB, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)
Det relativa arbetslöshetstalet, räknat som förhållandet arbetslösa personer i åldern 15-74 år mot den aktiva befolkningen (arbetskraften) i samma ålder

8.5.2.b --- Relativt arbetslöshetstal; Män

Källa: ÅSUB, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)
Det relativa arbetslöshetstalet, räknat som förhållandet arbetslösa personer i åldern 15-74 år mot den aktiva befolkningen (arbetskraften) i samma ålder
Data för år 1990-2000 från sysselsättningsstatistiken (befolkningen efter huvudsaklig verksamhet), år 2001 och framåt från arbetslöshetsstatistiken

8.5.2.c --- Relativt arbetslöshetstal; Kvinnor

Källa: ÅSUB, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)
Det relativa arbetslöshetstalet, räknat som förhållandet arbetslösa personer i åldern 15-74 år mot den aktiva befolkningen (arbetskraften) i samma ålder
Data för år 1990-2000 från sysselsättningsstatistiken (befolkningen efter huvudsaklig verksamhet), år 2001 och framåt från arbetslöshetsstatistiken

8.5.2.d --- Relativt arbetslöshetstal; 15-24 år

Källa: ÅSUB, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)
Det relativa arbetslöshetstalet, räknat som förhållandet arbetslösa personer i åldern 15-24 år mot den aktiva befolkningen (arbetskraften) i samma ålder

8.5.2.e --- Relativt arbetslöshetstal; 25-34 år

Källa: ÅSUB, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)
Det relativa arbetslöshetstalet, räknat som förhållandet arbetslösa personer i åldern 25-34 år mot den aktiva befolkningen (arbetskraften) i samma ålder
Data för år 1990-2000 från sysselsättningsstatistiken (befolkningen efter huvudsaklig verksamhet), år 2001 och framåt från arbetslöshetsstatistiken

8.5.2.f --- Relativt arbetslöshetstal; 35-44 år

Källa: ÅSUB, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)
Det relativa arbetslöshetstalet, räknat som förhållandet arbetslösa personer i åldern 35-44 år mot den aktiva befolkningen (arbetskraften) i samma ålder
Data för år 1990-2000 från sysselsättningsstatistiken (befolkningen efter huvudsaklig verksamhet), år 2001 och framåt från arbetslöshetsstatistiken

8.5.2.g --- Relativt arbetslöshetstal; 45-54 år

Källa: ÅSUB, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)
Det relativa arbetslöshetstalet, räknat som förhållandet arbetslösa personer i åldern 45-54 år mot den aktiva befolkningen (arbetskraften) i samma ålder
Data för år 1990-2000 från sysselsättningsstatistiken (befolkningen efter huvudsaklig verksamhet), år 2001 och framåt från arbetslöshetsstatistiken

8.5.2.h --- Relativt arbetslöshetstal; 55-64 år

Källa: ÅSUB, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)
Det relativa arbetslöshetstalet, räknat som förhållandet arbetslösa personer i åldern 55-64 år mot den aktiva befolkningen (arbetskraften) i samma ålder
Data för år 1990-2000 från sysselsättningsstatistiken (befolkningen efter huvudsaklig verksamhet), år 2001 och framåt från arbetslöshetsstatistiken

8.6.1 --- Andelen ungdomar (15-24 år) som varken arbetar eller studerar, %

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Indikatorn 'andelen unga som inte arbetar, studerar eller fullgör värnplikt' följer Statistikcentralens definition. Både ÅSUBs och Statistikcentralens uppgift avviker något från det nästan motsvarande internationella måttet NEET-tal (NEET rate) som Eurostat använder. NEET är en förkortning av definitionen 'Not in Employment, Education or Training', dvs. inte i arbete, utbildning som leder till examen eller kursutbildning. Uppgiften som Eurostat publicerar baserar sig på ett material där unga som är beväringar eller i civiltjänst inte ingår i populationen. Antalet personer från Åland som är beväringar eller i civiltjänst är dock så lågt att det inte inverkar på andelen i någon större utsträckning.
Data från sysselsättningsstatistiken (befolkningen efter huvudsaklig verksamhet)

8.9.1.a --- Turismens direkta bidrag till BNP som andel av total BNP, %

Källa: ÅSUB
Uppgiften omfattar både landturism och sjöturism

8.9.1.b --- Turismens direkta bidrag till BNP, ökningstakt %

Källa: ÅSUB
Uppgiften omfattar både landturism och sjöturism

9.1.1 --- Andel av befolkningen på landsbygden som bor inom 2 km från en väg som är farbar året om, %

Källa: ÅSUB, Ålands landskapsregering
Majoriteten av befolkningen bor inom två kilometers avstånd från en året runt farbar väg. En analys mot det allmänna vägnätet (landsvägar, bygdevägar och kommunalvägar) visar att ungefär 70 personer inte bor inom två km från det allmänna vägnätet.

9.1.2.f --- Flygtransport (inrikes samt utrikes totalt), frakt, ton

Källa: ÅSUB, Finavia
Uppgiften omfattar både fraktgods och post

9.1.2.g --- Flygtransport (inrikes samt utrikes totalt), passagerare

Källa: ÅSUB, Finavia
Uppgiften omfattar både trafik till Finland och till utlandet

9.2.1.a --- Tillverkningsindustrins förädlingsvärde som andel av BNP, %

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Enligt näringsgrensklassificeringen (NI-2008), 'C Tillverkning' (Nivå 1), data hämtat från nationalräkenskaperna. Näringsgrensindelningen har reviderats 1995, 2002 samt 2008, uppgifterna är inte helt jämförbara.

9.2.1.b --- Tillverkningsindustrins förädlingsvärde per capita, USD

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Enligt näringsgrensklassificeringen (NI-2008), 'C Tillverkning' (Nivå 1), data hämtat från nationalräkenskaperna. Näringsgrensindelningen har reviderats 1995, 2002 samt 2008, uppgifterna är inte helt jämförbara.
Förädlingsvärdet i fasta 2010-års priser, konverterade till USD med dollarkursen (medel) för år 2010, per bosatt befolkning (medelbefolkning)

9.2.2 --- Sysselsatta inom tillverkningsindustrin som andel av den totala sysselsättningen, %

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Enligt näringsgrensklassificeringen (NI-2008), 'C Tillverkning' (Nivå 1), data hämtat från nationalräkenskaperna. Näringsgrensindelningen har reviderats 1995, 2002 samt 2008, uppgifterna är inte helt jämförbara.

9.4.1 --- Koldioxidutsläpp per BNP, kilogram CO2/USD

Källa: ÅSUB, Finlands Miljöcentral (SYKE)
Utsläpp av koldioxidekvivalenter per bruttonationalprodukten i fasta 2010-års priser, konverterade till USD med dollarkursen (medel) för år 2010

10.4.1 --- Andel av BNP som går till löner och sociala avgifter, %

Källa: ÅSUB
Data från nationalräkenskaperna

12.6.1 --- Antalet företag som publicerar hållbarhetsrapporter

Källa: ÅSUB, företagens webbsidor
De företag som antingen publicerar en separat hållbarhetsredovisning, alternativt har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen

14.5.1 --- Täckning av skyddade områden i förhållande till marina områden, %

Källa: ÅSUB, Ålands landskapsregering
Ålands vattenareal utökades markant år 2003 på grund av att territorialvattengränsen har flyttats, varvid andelen skyddad natur minskade

15.1.1 --- Skogsmark som andel av total landareal, %

Källa: ÅSUB, Naturresursinstitutet (LUKE)
Andelen skogsmark (produktiv och improduktiv) av den totala arealen uttryckt i procent

16.1.1 --- Antalet mordoffer per 100 000 invånare

Källa: ÅSUB, Statistikcentralen
Uppgifter ur statistik över dödsorsaker (omfattar den åländska befolkningen)

16.10.1 --- Antalet verifierade fall av mord, kidnappningar, försvinnanden, frihetsberövanden samt tortyr av journalister, fackligt engagerade och personer som arbetar med Mänskliga rättigheter

Källa: ÅSUB

17.19.2.b --- Länder som har uppnått 100 procent registrering av födslar och 80 procent registrering av dödsfall

Källa: ÅSUB